Tack och hejdå sommaren 2013

Då har den här sommaren gjort sitt. Det känns som att det nyss var vår och vi hade sommaren framför oss. Sommaren kom som den skulle, den skötte sig bra tycker jag. Tyvärr har den gått så fort. Det är lite vemodigt att säga hejdå till sommaren och hej till hösten.
 
Jag har inget emot hösten, det är en fin årstid. Luften är klar och hög, träden får så vackra färger. Det trista med hösten är när vi kommer in oktober / november. Träden har inga löv kvar, det blir mörk tidigt på kvällen och är mörkt på morgonen. Helst vill man vara inne med en bok och en tänd  brasa i öppenspisen.
 
Snart är det dags att göra höst i trädgården. Krukor och urnor skall tömmas på sommarblommor och plockas undan. Rabatterna tar jag hand om till våren. Lite längre fram när mina vindruvor är mogna, är det dags att börja morgnarna med ett glas vindruvsjuice. Det ser jag fram emot.
 
 
 
Här kommer några bilder som jag fotat när jag promenerat runt elljusspåret och "bingorundan".
 
Den här bilden visar min favoritutsikt under bingorundan.
 
Den här bilden är också tagen under bingorundan i slutet av augusti.
 
Här har jag promenerat i elljusspåret.
 
Spindeln har gjort ett bra jobb.
 
Det här är  vid sidan av elljusspåret
 
Varje årstid har sin tjusning, men jag tycker kanske att våren är den bästa. Tänk vad härligt när tussilagona och  vitsipporna slår ut, björkarna är ljusgröna. Sen kommer sommaren, det blommar överallt och det är varmt och skönt (förhoppningsvis). Hösten som kommer därnäst är så vacker med alla höstfärger, luften är härligt att andas. Vintern skulle kunna vara lite kortare. Jag gillar inte den så mycket. Den är väl rätt ok om det inte är halka, inte är massor med blöt tung snö som skall skottas eller att det är jättekallt så det är jobbigt att andas när man måste gå ut. 
 
 
 
 
 
 
 

Datorer, datorer och åter datorer

Tänk vad utvecklingen gått framåt och fort dessutom. När jag började arbeta på kontor på 60-talet, hade jag aldrig hört talas om datorer. Det fanns inte heller någon dator på Länsarbetsnämnden där jag då fick jobb. 1970 till 1979 var jag hemma med mina barn. September 1979 började jag yrkesarbeta igen, fick då anställning hos Fr Ramströms AB. Där fanns det moderna maskiner, skrivmaskinerna hade en raderknapp - en fantastisk uppfinning tyckte jag då. Fax fanns det också, man skrev faxet och ur maskinen kom en lång remsa med en massa hål som sen skulle skickas iväg i en annan maskin. Det gick inte att se om man hade skrivit fel. Jag var livrädd för faxmaskinen, speciellt när jag skulle skicka ett fax till Tyskland. Det hände en gång när ett fax måste skickas och den kvinna som arbetade mot utlandet var ledig. Jag kan nämligen inte ett ord tyska. En data fanns det också, en stor maskin. Jag har förträngt hur man jobbade med den, kommer inte ihåg ett dugg. 1980 sökte jag och fick jobb hos Härnösands kommun, på socialförvaltningen. Ingen data så långt ögat nådde. Skrivmaskin med raderknapp var mitt arbetsredskap. Stencilapparater användes när det skulle göras många exemplar av något. Det fanns också mera avancerade skrivmaskiner som användes för att skriva ut protokollen från socialnämndens sammanträden. Det tillhörde inte mitt arbetsområde utan sköttes av en annan anställd.
 
Det tog ett antal år innan datorer var ett arbetsredskap som alla skulle använda i sitt arbete. Idag är det väl inte nån som inte arbetar med data. I mitten av 90-talet fick vi erbjudande om att köpa en hemdata genom kommunen, kostnaden drogs på lönen under några år. Jag nappade på erbjudandet och fick hem min första data. 2004 kom ett nytt erbjudande och jag bytte då ut min gamla mot en fräschare. Efter nio år var den trött och slut. Under dessa år har den krånglat ibland, bl.a. en datakrasch med hårddiskbyte som följd. Som tur är har jag en svärson som är min räddare i nöden. Han kan fixa problemen som dykt upp. Förra veckan när jag satt och skrev, fick datan ett eget liv. Den lade till bokstäver i orden, bokstäver som inte passade in. Först trodde jag att mina fingrar var darriga, men upptäckte snart att det var datan som bråkade. Det tog bara en liten stund tills tangentbordet strejkade helt. Jag bytte batterier men det hjälpte inte. Då datan en längre tid varit seg, den vilade sig när jag ville göra något, stod och tuggade på samma ställe, då bestämde jag att det var dags för en ny data. Vände mig till svärsonen som hjälpte mig att välja, det blev en laptop den här gången.
 
Jag känner mig som en nybörjare och jag tycker inte om att vara nybörjare, vill behärska allt på en gång. Men det är ändå roligt med den nya laptopen. Nu vågar jag trycka på vissa knappar utan att tro att jag skall förstöra något. Är så tacksam för den hjälp jag får av min svärson. Hoppas han inte blir less på mig när jag behöver hans hjälp eller kommer med dumma frågor.
 
Jag är kassör i samfällighetsföreningen där jag bor. Bokföringsprogrammet jag hade i den gamla datan, var ett gammalt program och nu passade jag på att byta till ett modernare. Fick hem brev idag om hur jag skall installera programmet. Skall gruva mig ett tag, tar kanske nån dag innan jag vågar installera.
 
Förra stycket skrev jag för igår. Måste nu erkänna en sak. Jag installerade inte bokföringsprogrammet. Min snälle svärson gjorde det. Tack!
 
Visst är det underligt med dessa datorer.
 
 
De första var jättestora, rymdes inte i ett vanligt rum. Sedan blev de mindre och mera lämpade för alla. Men vad är skillnaden mellan den "stora" datan med alla lådor, sladdar, högtalare och småpryttlar av olika slag och laptopen som inte har en massa bihang. Båda lagrar en massa saker, man kan komma ut i världen via datan, man kan ta reda på precis allt man behöver veta och en hel del andra saker. Samma möjligheter finns i både den "stora" och den "lilla" dataapparaten.
 
 
 Jag förstår inte och behöver naturligtvis inte heller förstå det. Men håll med mig, det är konstigt. 
 
 
 
 

Sommarresa 2013

Jag har inte gjort något inlägg i min blogg sedan juni i år. Det har inte hänt så mycket i mitt liv sedan dess tycker jag. Dagarna rullar på, sommaren har gått så fort. Nu har jag och min syster varit på vår årliga sommarresa och det tänkte jag berätta om.
 
Vi brukar ta bilen och åka till någon plats i Sverige varje sommar och vara borta 4 - 5 dagar. I år hade vi planerat resan annorlunda. Vi bokade tågbiljett till Stockholm och hotellrum på hotell Kung Carl under tre nätter. Den 15 juli startade vår resa från Härnösand. Tåget tog oss till resmålet utan problem eller förseningar. Sedan vi köpt SL-kort för tre dygn, sökte vi oss till hotellet och checkade in.
 
Det var ett härligt väder, solen sken och det var varmt. När vi installerat oss på hotellet, tog vi en promenad och strosade i Gamla stan. På vägen dit passerade vi slottet.
 
 
 
 Stockholm är en trevlig stad att vistas i. Man behöver inte göra så mycket. Sitter man på en bänk och tittar på folk, räcker det. Vi satt en stund i Kungsträdgården och bara njöt av vädret, folket och allt runtomkring oss.
 
Nästa dag efter hotellfrukosten skulle vi utforska Söders höjder. Jag hade hittat en vandringsguide på nätet hur man kan vandra där. Jag skall berätta om några ställen som vi såg. Mosebacke eller Fiskartorget som det hette från början, har allt sedan 1600-talet varit en omtyckt utflyktsplats. I Katarina Kyrka lät Kristian Tyrann bränna och begrava liken efter de adelsmän han avrättat vid Stockholms blodbad 1520 samt liken efter Sten Sture den yngre och hans son.
 
 
Det här är Stockholms minsta hus, det lilla trähuset som är sammanbyggt med ett större gult stenhus.
 
 
Fjällgatan är Stockholms kanske populäraste utsiktspunkt.
 

 
I Ersta Diakonsällskaps trädgård står ett ensamt träkors, ett minnesmärke som skapats av en anhörig till ett av offren vid Estonia katastrofen.
 
 
 
Vi hittade också ett koloniområde med små stugor där blomsterprakten var enastående.
 

På vägen tillbaka passerade vi  Sofia kyrka som invigdes 1906. Efter allt detta promenerande, satte vi oss i en park och åt en välförtjänt glass. 
 
Efter vår promenad på Söder tog vi bussen till Gustavsberg. Mina pensionärskamrater hade sagt att där finns ett konditori som har fantastiska bakverk. Där finns också Gustavsbergs porslinsfabrik med 2:a sorteringsbutik. Outletaffärer för bl.a. Iittala.
 
 
Vi fikade på konditoriet och promenerade sedan till butikerna där det fanns oändligt med porslin. Även om det var 2:a sortering tyckte jag det var dyrt. Jag handlade inte något, sparade pengarna till annat.
 
Dagen avslutade vi med bio, vi såg Tyskungen av Camilla Läckberg.
 
Vår tredje dag åkte vi spårvagn till Rosendals trädgård. Vädret var ett riktigt sommarväder, varmt - riktigt varmt. Det gällde att hitta en skuggig plats när det dags för fika. Trädgården är vacker och det var mycket folk där som strövade omkring, handlade i butiken och fikade.
 
 
När vi kom tillbaka från utflykten strosade vi omkring lite på måfå. Vi avslutade vår Stockholmviselse med att äta en god middag på en restaurang vid Drottninggatan. Vi satt på uteserveringen vid trottoaren och tittade på alla som gick där.
 
Nästa morgon efter frukost packade vi ihop och gick till Centralen för att åka hem med tåget. Min systers yngsta dotter  med make och son kom med ett tåg från Sköve (Stenstorp) och vi åke tillsammans med dem till Härnösand.
   

RSS 2.0