somherkalurn

Härom dagen sökte jag i en låda efter ett kort, hittade då lite annat smått och gott. Jo, jag hittade också kortet som jag sökte. I en mapp fanns bl.a. bröllopstelegrammen som skickades till våra föräldrar när dom gifte sig den 15 november 1942. Bröllopsfesten hölls hos mammas syster och svåger som hade ett hotell i Torrom, hotell Lindfors. Bland papperna fanns också deras bröllopskort. Visst var dom vackra.

Det är fantastiskt att telegrammen som skickades för 70 år sedan påminner om de telegram som skickas idag. Här kommer några av telegrammen:

Avsändaren färdig mottagaren klar
högtalaren kommer om 270 dar
---
Hilma tänkte i det sista
Knut får jag dock icke mista
hon försökte han blev kär
och nu ni båda lycklig är
---
Endast de som av kärlek lider
gifter sig i dessa tider
---
Lyckan är långt ifrån slut
när Hilma nu fått sin Knut
---
Nu snickare och frisörska får ni se till
att det blir några Berglundare till
---
Till eget hem ni tågar
där Hilma vågar
och Knut sågar
---


Här kommer lite information om pappas uppväxt. Pappa växte upp i Getberg, en liten by i Ullånger. Familjen levde på sitt jordbruk. Pappa hade sex syskon, han var nummer tre i syskonskaran. Två av syskonen dog som barn. Hans föräldrar avled 1930 respektive 1931, barnen var då mellan 9 och 16 år. Barnen bodde sedan kvar på gården och skötte den. Som jag tidigare berättat växte mamma upp med sin mamma och en syster. Hennes pappa och två syskon hade dött tidigt.

Mamma berättade att hon och pappa träffades på bio. Fast de båda bodde i Ullånger var det inte säkert att de kände varandra så väl. Byarna de växte upp i ligger någon mil ifrån varandra. Mamma var två år äldre än pappa, födda 1914 och 1916. Den gången de träffades på bion hade de hamnat bredvid varandra och pappa la sin hatt i mammas knä (männen hade hatt på den tiden). Det måste ha sagt klickt då.

Få se nu då, de gifte sig i november 1942 och min storebror är född i april 1943. Oj då, så det kan gå.