Båt med dans
På mormors torp fanns en bagarstuga som innehöll ett rum och kokvrå. När vi flyttade till Härnösand 1957 använde vi stugan som sommarstuga. Så här såg vårt sommarparadis ut (scanningen blev inte så bra, ha överseende).
Det jag ska berätta om hände för ca 50 år sedan. Det var under pappas semester och det var sommar. Jag var nog 15 år och min bror ett år äldre. Vi hade bestämt oss att åka tillsammans med andra ungdomar från Ullånger till Ulvön. Resan skulle gå med båten Kusttrafik. Några av de som var med på resan var klasskamrater som jag hade haft när jag gick i Ullångers skola.
Det var två traumatiska händelser som skedde under den här resan. Kanske de har påverkat mitt liv, kanske inte. Då det är ganska många år sen det hände, har jag inte så mycket minnen mer än dessa två händelser.
Väl framme på Ulvön visade det sig att det var dans på en utedansbana. Det kan ju vara trevligt tycker man.
Det var inte så mycket folk men vi som hade åkt dit tillsammans stod och hängde runt banan. Folk dansade och hade det trevligt. Efter ett tag kom en kille som gått i min klass, Bengt, och bjöd upp mig. Detta är den första traumatiska händelsen. Jag kunde inte dansa, hade aldrig försökt. Naturligtvis skulle jag ha sagt det till honom men var för feg. Dansen blev inte lyckad, jag hade två vänsterfötter. Fy vad jag skämdes. När vi hade snubblat runt en dans lämnade han mig. Jag blev inte uppbjuden mera den kvällen. De andra hade stått och tittat på oss och sett eländet. Något år efter händelsen lärde jag mig dansa och jag blev ganska duktig, om jag får säja det själv.
Kvällen tog slut och vid midnatt var det dags för båten att gå tillbaka till Ullånger. Här kommer den andra traumatiska händelsen. Det hade blivit dimmigt har jag för mig. Resan från Ulvön till Ullånger tar några timmar och snart närmade vi oss slutmålet. Då tvärstannade båten med ett brak och lutade ordentligt. Vi blev naturligt väldigt rädda. Kapten kom rusande och ropade: "ingen panik, ingen panik". Det visade sig då att Kusttrafik hade gått upp på land, hade kört upp på riks 13 som E4 hette då. Vi fick försöka ta oss upp på vägen och vänta på en buss som körde oss in till Ullånger. Ingen av passagerarna blev skadade, båten och kaptenen var väl förlorarna den här gången.
Jag ska erkänna att det egentligen inte var traumatiska händelser, jag överdrev lite. Dansen var mycket pinsam och ganska hemsk, grundstötningen var lite otäck men väldigt spännande.
Kära nån, va bilden från den händelsen? Det här har du aldrig berättat. Sånt kan ju göra att min inte vill ge sig ut till sjöss.
Jo du, bilden är från händelsen. Jag har inte knäppt den själv, hittade den på nätet. Tänk på att det var länge sen sist, nu finns det GPS så du kan åka båt.
Jag kommer också ihåg att jag hörde kaptenen säga: "Vem fan var det som styrde?".
Jag undrar vad det vart av den där bagarstugan/sommarstugan? Finns den kvar?
Till Sofia. Sommarstugan står kvar. Det har naturligtvis varit ägarbyte på torpet flera gånger. Mormors hus är rivet och ett nytt hus har byggts.
va det nå typ loft där ovanpå?
Nej det var inget loft. Jag kommer inte ihåg hur vi rymdes, men det gjorde vi.
Men hallå! Det var visst ett loft! Bäddat med madrasser och tunga lapptäcken där vi sov flera stycken. En stege dit upp. Det minns faktiskt jag så det så.
Var det ett loft??? Tänk vad olika vi minns. Nu är du mycket yngre, kan det bero på det. Har inget som helst minne av att jag klättrat upp på en stege till loftet. Undrar om vår bror kommer ihåg det?
Å herregu, va rörigt det blev me syster, söstra, mamma å hej å han moster....
