Skolskjutsminnen

När vi bodde på Vallen vid kyrkan, hade vi ca 1,5 kilometer till skolan. Vi kunde åka skolbuss om vi ville. Vad jag kommer ihåg så åkte jag alltid med skolbussen. Jag var den första som klev på bussen och fick då åka 1 1/2 - 2 mil. Bussen åkte runt och plockade upp barn från byarna längre bort. Jag hade kunnat åka endast 1,5 kilometer men valde att åka den långa vägen. Anledningen var att eftersom jag klev på bussen först, kunde jag välja plats innan någon annan kommit på bussen. Nästa person som klev på var en av mina kamrater, hon var några år äldre än jag, men vi var ofta tillsammans. Ibland sov jag över hos henne och jag kommer ihåg vad vi fick till frukost innan vi åkte till skolan. Hennes mamma gjorde iordning choklad, rörde ihop kakao och socker i en mugg och hällde på mjölk. Chokladen var stark och god, till det fick vi limpsmörgås med messmör. Familjen hade en gråhund som hette Japp. På familjens gård fanns en väderstation som registrerade bl.a. temperatur. Mamman antecknade värderna varje dag. Jag antar att hon skickade dessa uppgifter till dåvarande SMHI.

Bröderna Krantz var de som klev på bussen efter mig och min kamrat. Jag var väldigt rädd för dem och det var nog inte bara jag som var det. Det sägs att mammorna i Ullånger varnade sina döttrar för två saker, det ena var för svag is och det andra för bröderna Krantz. En av bröderna bor idag i Gussjö och han är inte alls farlig, han är en trevlig person.

På hemväg från skolan klev jag av bussen först av alla. Då gällde det att snabbt springa bakom bussen eller att gå åt sidan. En klasskamrat till mig, Bengt, försökte att spotta på mig när jag klev av bussen. Det gick att öppna ett litet fönster längst bak där pojkarna alltid satt och genom det fönstret spottade han. Vår chaufför, Arvid Lundin, såg förmodligen inte det eller så brydde han sig inte.

På hösten när vi stod och väntade på att åka hem med bussen, fick vi flickor vara uppmärksamma. Pojkarna tog frön ur nypon  och stoppade ner det innanför tröjan på oss. Det kliade mycket men man kunde inte göra något åt det då. Det gick ju inte att ta av sig tröjan och skaka den inför pojkarna.

Jag avslutar det här inlägget med ett skolfoto. Jag går i andra klass och vår lärare är fröken Pettersson.



Kommentarer
Postat av: Jämpa

Gjorde ni er fina speciellt för att taskolkort, eller va barnen alltid så där finklädda med rosett i håret på skolan?

2011-04-22 @ 09:45:46
Postat av: Mamma

Småflickor hade rosett i håret både på vardag och på fest.

2011-04-22 @ 11:31:12
Postat av: Söstra

Vem är du? Längst fram femte från vänster? Du och jag som tillbringar flera dagar tillsammans då och då och jag vet ingenting om dig som barn! Spännande! Måste tipsa Lars-Åke Krantz om din blogg!

2011-04-22 @ 20:30:57
Postat av: syssling

Den yngste av bröderna, f 1943, gick bort för något år sedan. L-Å K tillhör en yngre generation. Enligt hitta.se ligger Gussjö utanför Sala i Västmanland. Utanför Härnösand återfinns orten Gussjönoret. Är dock vansinnigt impad av ditt frivilliga bussåkande. Jag känner ju till att nöjesutbudet är starkt begränsat i denna trakt - men ändå.

F ö en intressant, okomplicerad och lättläst blogg. Keep on working !

Postat av: Lars-Åke Krantz

KUL att läsa. Bröderna Krantz var mina båda äldre bröder, Lennart och Stig föddes 1941 respektive 1943. Båda är borta nu. De dog med några månaders mellanrum 2010. Farliga? De for fram vilt i den första ungdomsvågen i slutet av 50-talet med sina raggarbilar. Kramforspolisen kom in i mammas sovrum en natt i Klappsta Ullånger. De väckte henne och meddelade att Stig Krantz hoppat från Sandöbron. Det visade sig senare vara fel. Vilket besked till en tonårsmamma som låg och sov. De båda bröderna lugnade sig i början av sextiotalet efter att ha totalkvaddat en Dodge i Gallsäter. Den ende som hade körkort låg i baksätet och sov. Båda blev sjömän. Lennart stannade på sjön, Stig gick iland efter några år och arbetade på Casco Nobel i Sundsvall till pensionen. Mor Sally, som fyller 96 år i år, fick begrava sina söner förra sommaren. Dessa två storabröder, som var 15 år äldre än mej, var mina idoler. Jag fick ett nytt Diana 27 lufgevär av Lennart när jag var 13 och Stig lärde mig köra bil och boxas. Jo, de var busiga män av den gamla kalibern. Deras rufsiga kramar och stora hjärtan bär jag med mig.



Lillebror

Lars-Åke Krantz

en blek kopia

2011-04-30 @ 09:48:11
URL: http://www.krantzen.se
Postat av: Kerstin

Roligt att du ville kommentera mitt blogginlägg. Stig och min bror Göran var klasskamrater. Tråkigt för din mamma att måste begrava två av sina söner. Det är inget en mor vill göra. Kan nämna att den grabb som hoppade från Sandöbron var vår kusin Rolf. Han var en mycket fin kille som kom i fel sällskap.

2011-04-30 @ 17:29:18
Postat av: Kajsa Vedin

Underbart att hitta denna sida med minnen från våra år tillsammans. Jag var jänta nummer 2 som klev på bussen.
Vi lekte så roliga lekar mest indianer och vita. De "hemska" Krantzes pojkarna var också bland mina bästa vänner.
Kajsa

2015-02-25 @ 11:46:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0