Ishockey
Jag kommer ihåg när jag fick mina första skridskor, det var halvrör. Många vet kanske inte vad halvrör är därför kommer en bild här;
Skridskorna sattes på pjäxorna, läderremmen spänndes runt vristen och sen ställde man in storleken med lilla veven som syns på bilden. Skridskorna satt inte bra på foten, oftast åkte de av. Jag fick till slut nya skridskor, tjejskridskor - vita (utan taggar tack och lov). Men det hjälpte inte, jag blev inte duktigare att åka med nya skridskor. Skall erkänna att sport var väl inte mitt största intresse under uppväxten, inte senare heller om sanningen ska fram.
Min bästa kompis i Ullånger hette Aino. Hon var sportintresserad och var en riktig pojkflicka. Jag förstår inte att vi kunde vara så goda vänner när vi var så olika. Vi åkte skridskor och spelade ishockey på sjön nedanför deras gård. Först skottade vi bort snön, sen åkte vi. Jag blev less ganska fort, inte Aino. Hon kunde åka hur länge som helst. Var det dåligt väder så spelade vi pingpong i bagarstugan. Bakbordet var pingpongbord. Det hette pingpong då, inte bordtennis, så det så. Samma sak där, jag blev less men inte Aino. På sommaren spelade vi två fotboll i ett kobete som var platt. Korna hade betat färdigt där och var nån annanstans. Vi hade tillsamman skickat efter en läderfotboll. Tror ni att jag tyckte det var kul att köpa en fotboll? Nej, det tyckte jag inte men jag höll god min. Tänk er en fotbollsmatch med två spelare varav en som blev less snabbt och den andra som kämpade hårt. Vem tror ni vann alla matcher när det gäller ishockey, pingpong eller fotboll?
Jag har inget minne av att jag protesterade och ville göra något annat. Förmodligen gjorde vi andra saker också som uppvägde idrottsutövningen.
Ja herregu! Såna däringa riller har jag bara sett på tv, å då har du ägt sådana! Ja du är väl inte purung då. Jag kan se framför mig hur du och Aino springer runt i kohagen och jagar en nyinköpt läderkula, hur korvgubben går runt med lådan på magen och skriker:här va det varmkorv! Prima varmkorvar till salu!!!
Skulle ha vart kul att fått uppleva den tiden, faktiskt, ja vissa grejjer iaf:)
Här får man veta grejor! Du måste ha betytt mycket för Aino och hennes självförtroende! På min tid hade man riktiga skridskor, men så är jag ju så mycket yngre än du.
Hur kom det sig att ni inte inbjöd mig? Jag hade ingen aning om att du lirade ishockey. Själv kommer jag ihåg en hockey träning på ishockeybanan i Ullånger med begangnade bandyrör som jag fått av pappa. Dom var mycket för stora men betydligt bättre än halvrör. Trots det blev jag aldrig riktigt bra. Om Aino och du hade inbjudit mej hade min idrotts karriär säkert sett annorlunda ut. Tack vare hockey bockey i Södertälje lyckades jag bli roller hockey "stjärna" på Bear Valley parkerings plats efter jag hade fyllt 50.
Blir fascinerad av att du ställde upp så mycket för denna Aino!